La internaciona organizuri divenas sempre plu ampla
werden umfassender
e lia kongresi eventas sempre plu ofte. Plura internaciona
organizuri mem havas permananta komitati, qui direktas
la mondo-politiko. La nacional organizuri pokope perdas
sua nedependeso.
La laboristaro havas du granda internaciona politikal
organizuri: la Duesma Internacionalo e la Triesma Inter-
nacionalo. Existas pluse du sindikatal internacionali:
la Amsterdamana Internacionalo dil Sindikati e la Reda
Internacionalo dil Sindikati. Anke la kooperativi di la
Genossenschaften
laboristi havas internaciona organizuro.
Anke la kapitalista stati fondis sua «internacionalo»,
gründeten
qua nomesas Ligo dil Nacioni. La Ligo fondesis por
Völkerbund
diminutar la risko dil exploto, ma ne por liberigar la
verringern Gefahr Ausbeutung
homaro del exploteso.
Kelka kongresi di ca organizuri partoprenesas da
reprezenteri di omna kontinenti. Ma generale admis-
Vertreter Erdteile sind zu-
esas nur 3 til 5 lingui. Co esas granda obstaklo.
gelassen Hindernis
Per la multa kongresi la internaciona relati divenas
Beziehungen
plu intima. Fine la homaro atingos la kompleta
wird erreichen
internacioneso, kande nek la grupal egoismo, nek mori
Gruppen- Sitten
nek la diverseso di la lingui separos la homi.
werden trennen
Se on parolas pri internaciona aferi, on generale
fakte pensas nur ad Europa ed USA (Unionita Stati
tatsächlich denkt
di Amerika). Lo cetera konsideresas kom acesora.
das übrige wird betrachtet nebensächlich
Ma tale on tote ne atencas, ke Europa (sen Soviet-Uniono)
ed USA kune havas nur cirkume 460 milion habitanti
de 1¾ miliard habitanti sur la tota terglobo. E nur
Erdkugel
mikra procento di ca 460 milion arogas a su guvernar
Prozentsatz maßt sich an zu beherrschen
ed explotar omna ceteri. Do esas komprenenda, ke ne
übrigen also zu verstehen
nur la proletarii en la kapitalista stati, ma anke la
amasegi en la kolonial e mi-kolonial landi
großen Massen halb-
opozas su o mem revoltas kontre ca poka opreseri.
sich wenden revoltieren Unterdrücker
Por kooperigar la libereso-
um zu einem Zusammenwirken zu bringen
movadi dil opresata populi e kontaktigar li
in Verbindung zu bringen
kun la laboristal movado en la imperialista stati,
kunvokesis kongreso ye 10 — 15-ma februaro 1927 en
wurde einberufen
Bruxelles. Ol partoprenesis da 175 delegiti, qui reprezentis
Brüssel An ihm nahmen teil Delegierte vertraten
134 organizuri ek 37 landi. Co esis vere internaciona
ago-kongreso. Nam asistis reprezenteri dil laboristal
waren anwesend
movado e di sinistra borgezal organizuri ek la imperialista
stati kam Chiniani, Hindui, Arabi, negri e t. p. On
Chinesen Inder Araber Neger usw. man
fondis la Ligo kontre imperialismo e por nacional
gründete Liga
autonomeso. Olua tasko esas, instruktar la tota
Selbständigkeit aufzuklären
publiko pri la vera karaktero dil imperialismo e
Öffentlichkeit Charakter
specale dil koloniismo, unionar e sustenar la agadi
speziell zu vereinigen unterstützen
kontre la kolonial opresado ed iniciar amaso-movadi kontre la
imperialismo. Per la koncentro ed augmento dil
Zusammenfassung
antiimperialista forci ca organizuro multe kontributas al
Kräfte beiträgt
liberigo dil homaro del kapitalismo.
Lektez laboristal jurnalo, politikal ed ekonomial broshuri.
Existas multa biblioteki. Pruntez lektinda libro. Parto-
leihe
prenez erudal aranjuri dil laboristala partisi e
Bildungs-Veranstaltungen
sindikati. Asistez ciencala diskursi. Disipez nul
wissenschaftliche vergeude
energio per lernado di stranjera lingui, lernez la
fremder
mondolinguo Ido!
Sufixo -iz – mit etwas ausstatten, versehen.
Bilde weitere Wörter mit -iz von:
Zu den transitiva verbi kann man immer ein objekto ohne prepoziciono zufügen. Außerdem können verschiedene Ergänzungen mit prepozicioni folgen.
Z. B. Me skribas letro per plumo a mea amiko.
wer? was tut? was? womit? an wen?
Auf die ne-transitiva verbi kann kein objekto, aber verschiedene Ergänzungen (komplementi) mit prepozicioni folgen.
Manche deutsche ne-transitiva verbi werden in Ido mit transitiva verbi übersetzt.
Z. B.: teilnehmen an etwas – partoprenar ulo.
Il asistis la diskurso – er wohnte dem Vortrag bei.
Me dankas tu – ich danke dir.
"Me dankas a tu" ist unrichtig.
Me dankas tu pro la jurnalo.
Nach den transitiva verbi steht das infinitivo ohne prepoziciono. Nach den ne-transitiva verbi muß man prepoziciono benützen.
Me volas laborar. Me lernas natar (schwimmen).
Aber: Me venas por laborar.