La internaciona organizuri divenas sempre plu ampla werden umfassender e lia kongresi eventas sempre plu ofte. Plura internaciona organizuri mem havas permananta komitati, qui direktas la mondo-politiko. La nacional organizuri pokope perdas sua nedependeso. La laboristaro havas du granda internaciona politikal organizuri: la Duesma Internacionalo e la Triesma Inter- nacionalo. Existas pluse du sindikatal internacionali: la Amsterdamana Internacionalo dil Sindikati e la Reda Internacionalo dil Sindikati. Anke la kooperativi di la Genossenschaften laboristi havas internaciona organizuro. Anke la kapitalista stati fondis sua «internacionalo», gründeten qua nomesas Ligo dil Nacioni. La Ligo fondesis por Völkerbund diminutar la risko dil exploto, ma ne por liberigar la verringern Gefahr Ausbeutung homaro del exploteso. Kelka kongresi di ca organizuri partoprenesas da reprezenteri di omna kontinenti. Ma generale admis- Vertreter Erdteile sind zu- esas nur 3 til 5 lingui. Co esas granda obstaklo. gelassen Hindernis Per la multa kongresi la internaciona relati divenas Beziehungen plu intima. Fine la homaro atingos la kompleta wird erreichen internacioneso, kande nek la grupal egoismo, nek mori Gruppen- Sitten nek la diverseso di la lingui separos la homi. werden trennen
Se on parolas pri internaciona aferi, on generale fakte pensas nur ad Europa ed USA (Unionita Stati tatsächlich denkt di Amerika). Lo cetera konsideresas kom acesora. das übrige wird betrachtet nebensächlich Ma tale on tote ne atencas, ke Europa (sen Soviet-Uniono) ed USA kune havas nur cirkume 460 milion habitanti de 1¾ miliard habitanti sur la tota terglobo. E nur Erdkugel mikra procento di ca 460 milion arogas a su guvernar Prozentsatz maßt sich an zu beherrschen ed explotar omna ceteri. Do esas komprenenda, ke ne übrigen also zu verstehen nur la proletarii en la kapitalista stati, ma anke la amasegi en la kolonial e mi-kolonial landi großen Massen halb- opozas su o mem revoltas kontre ca poka opreseri. sich wenden revoltieren Unterdrücker Por kooperigar la libereso- um zu einem Zusammenwirken zu bringen movadi dil opresata populi e kontaktigar li in Verbindung zu bringen kun la laboristal movado en la imperialista stati, kunvokesis kongreso ye 10 — 15-ma februaro 1927 en wurde einberufen Bruxelles. Ol partoprenesis da 175 delegiti, qui reprezentis Brüssel An ihm nahmen teil Delegierte vertraten 134 organizuri ek 37 landi. Co esis vere internaciona ago-kongreso. Nam asistis reprezenteri dil laboristal waren anwesend movado e di sinistra borgezal organizuri ek la imperialista stati kam Chiniani, Hindui, Arabi, negri e t. p. On Chinesen Inder Araber Neger usw. man fondis la Ligo kontre imperialismo e por nacional gründete Liga autonomeso. Olua tasko esas, instruktar la tota Selbständigkeit aufzuklären publiko pri la vera karaktero dil imperialismo e Öffentlichkeit Charakter specale dil koloniismo, unionar e sustenar la agadi speziell zu vereinigen unterstützen kontre la kolonial opresado ed iniciar amaso-movadi kontre la imperialismo. Per la koncentro ed augmento dil Zusammenfassung antiimperialista forci ca organizuro multe kontributas al Kräfte beiträgt liberigo dil homaro del kapitalismo.
Lektez laboristal jurnalo, politikal ed ekonomial broshuri. Existas multa biblioteki. Pruntez lektinda libro. Parto- leihe prenez erudal aranjuri dil laboristala partisi e Bildungs-Veranstaltungen sindikati. Asistez ciencala diskursi. Disipez nul wissenschaftliche vergeude energio per lernado di stranjera lingui, lernez la fremder mondolinguo Ido!
Sufixo -iz – mit etwas ausstatten, versehen.
Bilde weitere Wörter mit -iz von:
Zu den transitiva verbi kann man immer ein objekto ohne prepoziciono zufügen. Außerdem können verschiedene Ergänzungen mit prepozicioni folgen.
Z. B. Me skribas letro per plumo a mea amiko. wer? was tut? was? womit? an wen?
Auf die ne-transitiva verbi kann kein objekto, aber verschiedene Ergänzungen (komplementi) mit prepozicioni folgen.
Manche deutsche ne-transitiva verbi werden in Ido mit transitiva verbi übersetzt.
Z. B.: teilnehmen an etwas – partoprenar ulo.
Il asistis la diskurso – er wohnte dem Vortrag bei.
Me dankas tu – ich danke dir.
"Me dankas a tu" ist unrichtig.
Me dankas tu pro la jurnalo.
Nach den transitiva verbi steht das infinitivo ohne prepoziciono. Nach den ne-transitiva verbi muß man prepoziciono benützen.
Me volas laborar. Me lernas natar (schwimmen).
Aber: Me venas por laborar.