Dek-e-duesma leciono


Kurta historio dil revolucioni (duro)


La granda Franca revoluciono duris de 1789 til cirkume
 
1795. Anke en Francia nobelaro e klerikaro pokope
                                 Geistlichkeit
 
proprieteskabis du triimi dil tota sulo. La rurani tre 

explotesis da ici e vivis tre male. En la urbi la 

kapitalista produktado enduktesis. Pro ke la feudalismo
                                             Feudalismus
 
anke impedis    la prospero dil kapitalista produktado, ne
     behinderte    Gedeihen
 
nur la rurani e la urbal proletariaro, ma anke la industrial

e komercal borgezaro komencis kombatar  la feudalismo.
  Handels-                    bekämpfen
 
Ica konflikto kulminis en la yaro 1789 per erupto di
 
revoluciono. La duktero esis la borgezo Mirabeau [Mirabo].
                                                 [gesprochen]

Dil mondo omna valoro esas frukto di laboro


La revolucioneri vinkis, e la yuri   dil populo
                 siegten      Rechte
 
augmentesis.    On abrogis     la  korveado ed
wurden vermehrt    schaffte ab
 
enduktis la politikal egalyureso.        La kontre-
                      Gleichberechtigung  
 
revolucioneri, sustenata da exterlanda armei, probis itere

konquestar sua antea pozicioni. Tale la revoluciono duris til
zu erobern           Positionen
 
1795. Pos la morto di Mirabeau, Marat e Robespierre esis la

dukteri. Marat ocidesis da venjema      yunino, e Robespierre
                           rachsüchtige 
 
en 1794 arestesis       ed exekutesis. La vinkeri en la
        wurde verhaftet 
 
revoluciono esis la borgezi.

     Pose anke en Mezeuropa   la kapitalista produktado
                  Mitteleuropa
 
penetris. Tale anke hike industrial borgezaro e feudalismo 
eindrang
 
konflikteskis.       En la urbi la proletariaro augmentis,
gerieten in Konflikt
 
ed en la movado por la socialismo la realismo

suplanteskis         la utopiismo. Kande en la yaro 1848
begann zu verdrängen    Utopismus
 
en Paris nova revoluciono eruptis, anke en Austria e

Germania la populo revolucionis. La dukteri esis

borgezi, ed on anke ne sucesis.

 
     Kontraste    ke en omna granda historial movadi
     im Gegensatz dass
 
pos la antiqueso la borgezi o rurani esis la sola
       Altertum                              alleinigen 
 
dukteri, la proletariaro unesmafoye decidive     partoprenis
                                    entscheidend teilnahm an
 
la kombati dil «Parisana Komuno» en la yaro 1871.
 
Pos ke Napoleon III vinkesis e kaptesis, Francia nun

definitive proklamesis kom republiko. Ma la guvernerio

pavoris   la populo plue kam la extera enemiko. Fine
fürchtete
 
ol livis   Paris ed establisis su en Versailles. Ma la
   verließ                                              
 
laboranti   en Paris sizis la  povo. Li erektis la Komuno.
Werktätigen          ergriffen Macht
 
La Komuno vere signifikis subverso dil antea guverno-
                          Umsturz            Regierungs-
 
sistemo. Ol esis granda pazo    vers                la
systems                 Schritt in der Richtung auf                
 
proletarial diktaturo. Pro ke on ne profitis  omna
            Diktatur                ausnützte 
 
posiblesi     por la definitiva vinko, la guvernerio di
Möglichkeiten
 
Versailles, sustenata dal extera enemiko, fine povis vinkar

ol. Ma la internaciona proletariaro povas multe lernar de ol


     La maxim subversiva           revoluciono en la tota
        größten Umsturz bewirkende
 
historio esas la Rusa oktobro-revoluciono en la yaro 1917.

 
     En Rusia la ekonomio developis maxim lente    de
                                    am langsamsten
 
omna Europan landi. Politikale la carista     Rusia esis
                                  zaristische
 
la maxim regresema lando. Pro sua malega stando la
   reaktionärste
 
rurani ofte revoltis. Ma la revolti sempre supresesis
 
sangoze. Co chanjis erste,    kande la industrial prole-
blutig      änderte sich erst
 
tariaro augmentis ed organizite  partoprenis la kombati.
                     organisiert
 
En la yaro 1905 eruptis amaso-striki, qui aparte    energioze
                        Massenstreiks     besonders energisch
 
exekutesis          en Moskva e la nuna     Leningrad.
durchgeführt wurden                jetzigen
 
La laboristi postulis  ne nur la okhora        labordio   e
             forderten           achtstündigen Arbeitstag
 
generale plu bona laborkondicioni,   ma precipue
                  Arbeitsbedingungen    hauptsächlich
 
politikal yuri. Naskis la laboristal   sovieti. La sovieto
                          Arbeiterräte
 
dil lora      Petersburg esis dum ula tempo en la Rusa
    damaligen 
 
Metropolo  plu potenta kam la caral guvernerio. La
Hauptstadt mächtiger          Zarenregierung
 
carismo mustis kelke koncesar. Ma la povo dil laboristi
 
ne ja suficis por tote vinkar. Plu tarde la carista teroro
      genügte                                       Terror
 
itere furiis. Ma la avantguardo dil proletariaro duris
      wütete        Avantgarde
 
formacar  sua feratra partiso, qua absorbis        omna
zu bilden     eiserne              in sich aufnahm
 
experienci dil pasinta klasokombati. Nur konseque di ca

penigiva   preparo-labori la Rusa laboristi e rurani
mühevollen Vorbereitungs-
 
esis kapabla, sub la dukto di Lenin oktobre    (segun
     fähig                          im Oktober 
 
la anciena Rusa kalendario) 1917 revolucionar tote
                Kalender 
 
sucesoze. De lore guvernas ibe la sovieti dil laboristi
 
e rurani. Mem ne la milital       interveni      dil
                    kriegerischen Interventionen
 
imperialisti sucesis krular     li.
                     zu stürzen
 
     Ye fino dil lasta mondomilito, en la yaro 1918, anke
                       Weltkrieges
 
la populi di Austria-Hungaria e Germania revolucionis.
 
On sucesis krular la monarkii   e proklamar li kom
                     Monarchien
 
republiki. Anke vera sucesi atingesis. Ma pro ke la

proletariaro ne ja posedis sat forta armo  di feratra
                   besaß             Waffe
 
revolucional partiso, ol pazope              cedis. La
                         Schritt für Schritt
 
laboristi di omna kapitalista stati nun havas la tasko

lernar de ica eventi ed energioze preparar sua sucesoza
 
proletarial revoluciono.

 
prosperar
penetrar
kontrastar
postular
absorbar
armo
sola

 
– gedeihen
– ein-, durchdringen
– einen Gegensatz bilden
– fordern
– einsaugen, in sich aufnehmen
– Waffe
– allein

Merkez per:
prosperieren
penetrant(er Geruch)
Kontrast
Postulat
absorbieren
Armierung = Bewaffnung
Solo (bei Gesang usw.)

Eigennamen

Personennamen und geographische Namen werden grundsätzlich als Fremdwörter angesehen und behalten die Schreibweise und Aussprache wie in ihrer Heimat: Goethe, Jaurès, Moskva, Genova, Shang-haï.

Nur die Länder und ihre Bewohner haben internationale Namen: Germania, Suisia, Austria, Bavaria, Rusia, Dania, Anglia, Francia usw. Desgleichen einige weltbekannte Berge und Flüsse: Alpi = Alpen, Danubio = Donau. Die Namen der Bewohner der Erdteile, Länder und Städte werden durch Hinzufügen von -ano gebildet, also: Amerikano, Norvegano, Parisano. Bei der Bildung der Namen der Bewohner folgt man verschiedentlich dem internationalen Gebrauch und gebraucht bloß die kürzere Form mit -o, z. B.: Franco, Ruso, Anglo, Germano. In welchen Fällen diese kurzen Formen zulässig sind, kann man aus den Wörterbüchern ersehen. Doch ist es auch in diesen Fällen nicht direkt falsch, wenn man die Form mit -ano gebraucht.

Bei Eigennamen aller Art wird der bestimmte Artikel nicht angewandt.

Groß geschrieben werden:
  1. die Eigennamen,
  2. die von diesen abgeleiteten Eigenschaftswörter (ni parolas la Germana linguo) und
  3. das erste Wort des Satzes.

Vortifado

Vorsilbe (prefixo) pre-   –  vor; für Zeit und Ort gebraucht.

pre-hiere
pre-dimeze
– vorgestern
– vormittag
pre-urbo
pre-vidar
– Vorstadt
– voraussehen

Sufixo -ebl   –  passive Möglichkeit, was ... werden kann.

drinkebela
ne-kontebla
– trinkbar
– unzählbar
audebla
komprenebla
– hörbar
– verständlich

Beachte den Unterschied zwischen -iv und -ebl !
-iv – aktiv, -ebl – passiv:

Ca nova modo dil arto esas tre expresiva. Diese neue Art der Kunst ist sehr ausdrucksfähig.
Co tote ne esas expresebla. Das ist durchaus nicht auszudrücken.
Ye la elektri di laborerial sovieto omna laboristi esas elektiva, ma elektebla esas nur ti qui evas plu kam 25 yari. Bei den Betriebsrätewahlen sind alle Arbeiter wahlfähig (wahlberechtigt), aber wählbar sind nur die mit einem Alter von über 25 Jahren.

Iterez la 3-ma leciono!

La verbi

La verbi sind transitiva oder ne-transitiva.  Zu den transitiva verbi kann man immer ein objekto fügen.  Das objekto antwortet auf die Frage: wen? oder was?

Objekto

z. B.    

me skribas
ni vidas la
la laboristo lektas
on drinkas
letro
domo
jurnalo
kafeo

Zu den ne-transitiva verbi kann man kein objekto zufügen:

me dormas;  la infanto hungras

Man kann fragen: wen (oder was) siehst du?  Aber man kann nicht fragen: wen (oder was) schläfst du?

Im suplemento findest du eine Aufstellung von transitiva und ne-transitiva verbi, die in der deutschen Sprache anders gebraucht werden.

Die transitiva verbi kann man auch als rückbezügliche = reflektiva, benutzen.

me
me
tu
il
el
ol
ni
vi
li
lavas  la
lavas  me
lavas  tu
lavas  su
lavas  su
lavas  su
lavas  ni
lavas  vi
lavas  su
linjo (Wäsche)
– ich wasche mich
– du wäschst dich
– er wäscht sich
– sie wäscht sich
– es wäscht sich
– wir waschen uns
– ihr wascht euch
– sie waschen sich
on razas

Viele Verben, die im Deutschen reflexiv sind, sind im Ido nicht reflexiv; also das Reflexivpronomen (mich, dich, sich) wird nicht übersetzt. Z. B.:

sich freuen – joyar, er freut sich – il joyas
sich grämen – chagrenar, er freut sich – il joyas
sich erinnern – memorar, ich erinnere mich – me memoras
sich aufregen – emocar
sich verhalten, sich benehmen – kondutar

Das von su abgeleitete besitzanzeigende Fürwort sua bezieht sich stets auf das subjekto (auch in Nebensätzen!):  El deziris vidar sua fratino – sie wünschte ihre Schwester zu sehen.  Il venis kun sua kuzulo e lua filiino – er kam mit seinem Vetter und dessen Tochter.

Die reziproken Verben drücken Tätigkeiten aus, die von mehreren gegenseitig ausgeübt werden:

einander –
oder –
oder –
 l'una l'altra (una altra)
 l'unu l'altru (unu altru)
, für eine Person
 l'uni l'altri (uni altri)
, für mehrere

Helpez l'uni l'altri – helfet einander.  Du kesti (Kisten) stacas una sur altra. Multa saki jacas uni sur altri.  Ni iras unu kun altru – wir gehen miteinander.  Li laboras uni por altri – sie arbeiten für einander.

Oft kann dafür die Vorsilbe interunter, zwischen vor das Zeitwort gesetzt werden: interparolar – miteinander sprechen.  La pueri interbatis – die Knaben schlugen einander.

Einige verbi werden ohne subjekto gebraucht (unpersönliche verbi).

tondras
fulminas
pluvas
nivas
– es donnert
– es blitzt
– es regnet
– es schneit
nebulas
grelas
jornas
noktas
– es nebelt
– es hagelt
– es ist Tag
– es ist Nacht

Atencez!  Es gibt viele gute Bücher – multa bona libri existas.  Das deutsche „es“ wird hier nicht übersetzt.
 


Nach oben