Gertrud: Laborfino! Nun nu povas irar al hemo.
Feierabend gehen
Frida: Me ja vartegis la fino. Ka ni povas irar
erwarte sehnsüchtig
kune? - Gertrud: Yes, tre volunte. Pro quo tu esas
ja sehr gern warum
tante pala? Ka tu esas malada? - Frida: Me ne
so bleich
standas bone. Me esas sempre tre dormema e havas
immer schläfrig
kapdolori. - Gertrud: Nun, ni irez tra la foresto.
Kopfschmerzen durch Wald
En la salubra aero tu perdos la kapdolori. Se tu
gesunden Luft wirst verlieren wenn
promenabos, tu dormos plu bone. - Frida: Ma
spazieren gegangen bist
me mustas irar direte (direkt) al hemo. Me volas kelke
dormar, por ke (damit) vespere me povas itere forirar. -
Gertrud: Ka tu havas irga laboro? - Frida (ridante): Ne
lachend
laboro, ma irgo plu bona! Me esis anke hiere vespere
ibe. - Gertrud: Ube? - Frida: Ma tu ne darfas dicar a
mea matro! Me esis en la danseyo. - Gertrud: En la danseyo?
Ube tu dansis? - Frida: En Luna-Parko. - Gertrud:
En la publika danseyo? - Frida: Komprenende.
öffentlichen selbstverständlich
- Gertrud: Pro quo tu iras ad ibe, Frida? - Frida: Ho,
to esas tre bela: La multa homi! La grandioza lumizo!
prächtige Beleuchtung
E la danso! Se on dansas, on oblivias omno ed on
vergisst alles
esas quale ebria. - Gertrud: Certe, ed sequanta-
betrunken gewiss am folgenden
die on havas kapdolori e standas malege. - Frida:
Tage sehr schlecht
Mea matro dicas, se on multe dansas e ne dormas
sate, on oldeskas tre frue. Ka co esas justa? -
genügend wird alt richtig
Gertrud: Yes, to esas justa. Tale nek la korpo, nek
so weder noch
la mento developesas. Se on exekutas dum la tota
Geist entwickeln sich ausführt
jorno monotona laboro en la fabrikerio e vespere on
iras a la danso en salono kun multa homi e multa polvo,
Staub
on restas febla e stulta. - Frida: Co esas vera.
bleibt schwach dumm wahr
Me ofte shamas pri mea ne-savo. Ma quon on
schäme mich über Unwissenheit
povas facar, se on esas povra laboristino? - Gertrud:
Anke laboristino povas instruktar su. Ka tu nultempe
sich bilden
lektas? - Frida: Tre rare. Nia vicino kunportas a me
selten Nachbar bringt
libri en qui esas tre drola rakonti. - Gertrud:
Bücher drollige Geschichten
Da qua autoro? - Frida: Me ne savas. Co ne
von welchem
importas. Ka ne? - Gertrud: Tu ne esas justa.
ist wichtig
On darfas lektar nur bona libri. - Frida: Quale on
saveskas, kad irga libro esas bona o ne? - Gertrud:
On questionas kamaradi qui ja lektis plu multe. - Frida:
Ube on trovas ta kamaradi? - Gertrud: Che la yunaro,
bei Jugend
Frida. Tu mustas venar kun me a la yunaro. Ibe esas plu
bela kam en la danseyo. Ni esas kune multa yunuli e yunini,
lektas bela libri, od irgu diskursas pri to, quale la
laboristi mustas agar, por ke lia situeso divenez plu bona.
handeln Lage
Ni parolas pri la socio, en qua nek richi nek povri
weder Reiche noch
existos, ma omnu havos, quon lu bezonas (braucht), omni esos
bona, erudita e sana. - Frida: Co esas vere bela! Ma
gebildet gesund
ka tala socio esas posibla? - Gertrud: Certe yes! Ni
solche möglich
lernas che la yunaro, quo esas facenda, ke ol divenez
gemacht werden muss
realajo. Omna homi mustas helpar ni. Anke tu
Wirklichkeit
devas venar a ni, kara Frida! - Frida (meditante): Me
liebe nachdenkend
ne venos. - Gertrud: Pro quo? - Frida: La yuneso
devas esar joyoza. Me ne volas sempre nur lernar. -
freudenvoll
Gertrud (ridante): Ke me ne esas joyoza? Regardez!
sieh an
Me esas sana, me havas reda vangi. Quon tu opinionas,
rote Wangen meinst
pro quo? - Frida: Me ja ofte volis questionar tu pri lo (das).
Anke me deziras tante fresha karnaciono kam tua. Quon
Gesichtsfarbe wie
tu facas? Ka tu havas irga fardo (Schminke)? - Gertrud:
Yes, certe. La bon aero esas mea fardo. Nam tu esas
gewiss denn
justa, on mustas esar joyoza. Pro to nia yunaro ofte
exkursas. Ni migras dum la tota sundio en la foresto
macht Ausflüge wandern Wald
e prati, ni balnas en la rivero, pose ni ludas e dansas. -
Wiesen baden Fluss spielen
Frida: Anke vi dansas? - Gertrud: Yes, ma en la fresh
aero, e ne la leda moderna, ma la popul-dansi qui
hässlichen
esas plu bela. Frida: Kad anke yunuli esas ibe? -
Gertrud: Komprenende. Yunuli e yunini. - Nun ula
yunulo venas qua, vidante Frida, ridachas: Nu, kerlineto,
feixt Luderchen
tu ya aspektas tre velkinte ye la jornal lumo. Tu havas
ja siehts aus verwelkt Tageslicht
forsan nauzeo. - lu foriras. - Gertrud: Qua
vielleicht Kater geht fort
esas ca desagreabla yunulo? - Frida: Me konoceskis
unangenehme lernte kennen
il hiere vespere. Omna yunuli parolas tre ne-bele kun
ni. - Gertrud: E tamen tu iras ad ibe? - Vigoroza
dennoch kräftiger
yunulo venas: Bona jorno, kamarado Gertrud, bona jorno,
damzelo. Me tre joyas renkontrar tu, Gertrud. Ni
Fräulein freue mich zu begegnen
facas sundie tre bela exkurso. Ni bezonas ankore (noch)
du yunini por bone aranjar nia ludi. - Gertrud: Me certe
venos ed anke venigos un yunino. - La yunulo:
veranlasse zu kommen
Tre joyigiva! Nun, til rivido, sundie matine. - Frida:
erfreulich
Quante bele il parolis a tu! Pro quo il ne dicis anke
a me kamaradino? - Gertrud: Ka tu volas lo? Venez
kun ni sundie! - Frida: Tre volunte, se me darfas. -
Gertrud: Komprenende! Ma takaze tu ne darfas irar
in diesem Falle
a la publika danso. - Frida (triste): Ma me ne esas
traurig
sana ed inteligenta quale vi. - Gertrud: Se tu venos
intelligent
kun ni, tu ya divenas sana ed inteligenta. - Frida:
schon wirst
Ed ... anke cadie me ne darfas irar a la danso? -
Gertrud: No, kara Frida. Ka to esas tante desfacila por
so schwer
tu? Tu vidos, se tu unfoye exkursos kun ni, tu
einmal
nultempe deziros la danso-salono. - Frida: Me facos,
niemals
quale tu dicis, Gertrud. Ka ni iras nun tra la foresto? -
Gertrud: Yes ni facos lo. Marie Gerber
Sufixo -ar – Sammlung gleicher Dinge zu einem organischen Ganzen.
yunaro – Gesamtheit der jungen Menschen
yuneso – Zustand des Jungseins
La yunaro joyez pri sua yuneso
Sufixo -esk –
1. etwas zu tun beginnen (bei Verben) oder
2. zu etwas werden (bei Adjektiven und Substantiven).
Vorsilbe (prefixo) -par – Abschluss, Vollendung einer Handlung.
Me lektis la libro – Ich las das Buch. (Vielleicht nur einzelne Teile)
Me parlektis la libro – Ich habe das Buch bis zum Ende durchgelesen.
Me lernis Ido – Ich lernte Ido.
Me parlernis Ido – Ich erlernte Ido.
Nachsilbe (sufixo) -ad – Andauern oder Wiederholung einer Handlung.
Sufixo -e – Farbe, Aussehen wie.
La Yunar-Internacionalo existas depos 20 yari. Lore besteht seint damals Karl Liebknecht (Germania), Alpari (Hungaria) e Henry Deutschland Ungarn de Man (Belgia) establisis internaciona kontoro dil Belgien errichteten yunaro. Ol agnoskesis oficiale dal internaciona wurde anerkannt offiziell socialista kongreso en Stuttgart en la yaro 1907. Per ca kontoro la laboristal yunaro informesis pri la wurde informiert sociala cirkonstanci en omna landi. gesellschaftlichen Zustände La unesma punto en la programo dil Yunaro-Internacionalo esis la agitado kontre la militarismo. Ica Agitation agitado exekutesis dal yunaro per granda energio. wurde durchgeführt Dum la milito la internaciona kontoro dil yunaro esis en Zürich (Suisia). La sekretario esis kamarado Münzen- berg. Anke dum la milito la yunaro restis fidela a sua blieb treu programo. Ankore prezente la yunaro kombatas heroale noch bekämpft heldenhaft la militarismo. Precipue la kurajoza kombato dil hauptsächlich mutige Franca laboristal yunaro esas imitenda. französischen nachzuahmen La imperialisti preparas nova milito. Per kontinua vorbereiten beständige energioza kontre-esforci la laboristal yunaro povas Gegenanstrengungen preventar ca mondal katastrofo od adminime balde verhüten Weltkatastrophe wenigstens transformar ol ad milito kontre la imperialisti. La umwandeln sucezoza milito dil laboristi kontre la imperialisti anke erfolgreiche esos definitive la lasta milito. endgültig
Merkez per: | ||
establisar heroo heroale imitar kontinua preventar transformar |
– einrichten – Held – heldenhaft – nachahmen – beständig – verhüten, vorbeugen – verwandeln, umbilden |
etablieren = (sich) einrichten heroische = heldenhaft Imitation = etwas Nachgemachtes kontinuierlich = beständig Präventiv- = Vorbeugungs- Transformator = Umbilder, Umwandler |
de – von ... her, von ... aus, bezeichnet den Ausgangspunkt (räumlich und zeitlich), den Ursprung, die Herkunft, die Abhängigkeit:
De Paris a Lyon – von Paris nach Lyon.
Me venas de la laborerio ed iras al hemo – Ich komme von der Arbeit und gehe nach Hause.
La infanti dependas de sua genitori – Die Kinder sind von ihren Eltern abhängig.
Zeitlich: de – von ... an kann sich auch auf die Zukunft beziehen, während depos – seit die Zeit nach einem geschehenen Ereignis betrifft:
Il esas malada depos tri semani – Er ist seit drei Wochen krank.
De nun me neplus drinkos alkoholo – Von jetzt an werde ich keinen Alkohol mehr trinken. De longe – seit langem.
De wird weiter nach den Substantiven gebraucht, die Maß, Menge oder Inhalt angeben:
Un metro de drapo – ein Meter Tuch
Amaso de homi – eine Menge Leute
Krucho de kafeo – eine Kanne Kaffee
‚Von‘ zur Bezeichnung des Stoffes wird durch die Präposition ek oder ein Adjektiv ausgedrückt:
Eine Tasse von Porzellan – taso ek porcelano oder porcelana taso.
Di – bezeichnet nur die Zugehörigkeit, den Besitz oder die allgemeine Beziehung eines Dinges zu einem andern:
La libro di Petro – Peters Buch
Di qua esas la domo – Wem gehört jenes Haus?
Di mea patro – meines Vaters.
Da – von, durch wird für die Bezeichnung der Personen oder Sachen gebraucht, durch die eine Handlung ausgeübt wird.
Der Unterschied zwischen da und de zeigt sich besonders deutlich bei den Verben, die empfangen, kaufen etc. bedeuten:
Me recevis ica libro de Alexandro; ma ol esas la libro di Johano; do me receivs la libro di Johano de Alexandro – Ich habe dieses Buch von Alexander erhalten, aber es ist das Buch des Johannes; somit habe ich das Buch des Johannes von Alexander erhalten.
Ca varo esas komprita da me (me kompris ol) – Diese Ware wurde von mir gekauft (ich kaufte sie).
Ca varo esas komprita de me (me vendis ol) – Die Ware wurde mir abgekauft (ich verkaufte sie).
Ica kavalo esas komprita da mea patro de mea amiko (mea patro kompris ol de mea amiko) – Dieses Pferd wurde durch meinen Vater von meinem Freunde gekauft (mein Vater kaufte es von meinem Freunde).
Der Unterschied zwischen da und per. Per bezeichnet Mittel und Werkzeug einer Handlung, und da bezeichnet die handelnde Person bei dem pasivo.
L'arboro aspersesas per aquo da la gardenisto – Der Baum wird vom Gärtner mit Wasser besprengt.
Iterez (wiederhole) l'unesma leciono!
Lektez laute! Atencez la bona pronunco e la acentizo!
La rozo esas floro. La nazo esas rozea. La nazo esas meze di la vizajo. Donez a me tua adreso. Progreso esas vivo. La klareso (atencez s! nicht z!) di Ido esas famoza.
Ca raso esas ruzoza (listig). Distingez! La gaso esas por lumizo. La gazo esas por bandajizar (verbinden) la vunduro (Wunde).
La chambro esas klozita. Serchez la chapelo. La jurnalo esas chipa (billig). Chekoslovakia esas republiko. Ni manjas fromajo. On chanjas la vesto. Me joyas pri tua arivo. Ni voyajas a la kongreso.
au und eu werden mit kurzem, tonlosem u gesprochen. Achte auf die Betonung: Austria, kaulo, neutra, Europa. Me ne audas parolez laute.
Übe die Betonung: On laboras per la manui. Ka tu lektis la revuo? Ca homo semblas (scheint) havar energio. Me havas nula revenuo (Einkommen). La teorio e la praktiko ne darfas konfliktar (in Konflikt stehen). Montrez elua libro.