Sepesma leciono


En la Ido-kurso

 
Nia kurso eventas      omna-merkurdie. Me asistas
          findet statt                    anwesend bin
 
reguloze.  Me lernos, til ke me savos perfekte. Me
regelmäßig            bis
 
volas uzar     Ido en internaciona kunveni e dum
      benützen
 
la migrado.  En la kurso esas 20 kamaradi. En nia
   Wanderung
 
urbo eventas plura   kursi en la diversa       quarteri.
             mehrere             verschiedenen Stadtvierteln
 
Nia kurso esas en la populdomo. La salono kustas
 
poka  pekunio. Nia instruktero konversas      kun in en
wenig              Lehrer      unterhält sich
 
Ido. Lu montras la tablo, inkuyo, mur-tablo, krayono
                                  Wandtafel  Bleistift
 
e t. p. (e tala plusa)      e questionas: Quo esas co?
         und solche weitere   fragt
 
Ni omna respondas laute. Ca metodo esas la maxim bona.
 
Tale on lernas parolar plu rapide kam per simpla traduko.
so                                               Übersetzung
 
En la lasta   leciono la instruktero dicis a me:
      letzten
 
Venez a la tabelo e skribez letro ad irga        kamarado
                                     irgendeinen
 
altralandala. L'altri helpez! Pos la kurso ni kantas
ausländisch
 
Internacionalo ed altra kansoni.
                        Lieder
 
En la pasinta semano propagala kunveno eventis. Ni
 
invitis   omna socialista instruktisti, la direktanta komitato
luden ein                                  leitende   Komitee
 
di omna partisi laboristala, di la sindikati,     gimnastikal
                                   Gewerkschaften 
 
uniono, liberpenseri, yunaro edc. Plu kam 150 Idisti
        Freidenker
 
e 100 intersati     asistis. Pos kurta diskurso en Germana
      Interessenten                    Vortrag
 
linguo pri Ido komencis pleo       di internaciona
                        Aufführung
 
kongreso di laboristi. La laborordino  esis: komuna
                          Tagesordnung
 
agado di omna laboristal organizuri     kontre la 
                         Organisationen gegen
 
imperialismo, qua efektigas  permananta danjero di milito
                  verursacht ständige   Gefahr
 
e di generala    periso.
     allgemeinen Untergang
 
   Ni distributis la roli.   Unu   reprezentis la Duesma,
      verteilen      Rollen  einer vertrat 
 
altru la Triesma Internacionalo, altru la sindikati      edc.
                                          Gewerkschaften
 
Omni parolis en Ido, Singlu parolis kurte. La toto

duris   40 minuti e tre plezis al asistanti. Omni
dauerte                 gefiel    Anwesenden
 
konvinkesis,     ke Ido esas tre bela   linguo. Pose
wurden überzeugt                 schöne
 
pueri          deklamis revolucionala poemi,   ed on kantis
(Schul-)Kinder                        Gedichte
 
en Ido. Ulu facis kelkafoye expliki     por la asistanti
                            Erklärungen
 
qui ne ja savis   Ido e qui omna rezolvis quik   lernar Ido
          konnten                         sofort
 
ed adoptigar          ol da sua organizuri.
   annehmen zu lassen


On questionis Persiana   filozofo, quamaniere       lu
              persischen           auf welche Weise

aquiris  tanta  savajo. La filozofo respondis: «Pro  ke me
erlangte soviel Wissen                          weil

nultempe shamis       questionar altri, kande me ne savis ulo.»
         schämte mich

 
Franklin, la inventinto dil parafulmino,   uldie
             Erfinder       Blitzableiter  eines Tages
 
vizitis  la famoza    stofiferii     en Norwich. Un de
besuchte    berühmten Stoff-Fabriken
 
la maxim richa fabrikisti guidis il tra omna laboreyi.
 
«Yen stofi  por Irlando», la fabrikisto dicis;
     Stoffe
 
«yen altra stofi por Egiptia; ica esas por Amerika ed
 
ita por la anciena kontinento.»
 
Dum ica konverso Franklin remarkis, ke la laboristi
        Gespräch          bemerkte
 
esis mi-nuda    e vestizita nur per lacerita
     halb-nackt   gekleidet         zerrissenen
 
vestachi.       Lore il turnis su   a sua guidanto
Lumpen(Kleider)         wandte sich       Führer
 
e dicis: «Ka vu havas nula stofi por Norwich?»

    Merkez per:
migrar
konversar
komuna
kontre
permanar
permananta
singlu
rezolvar
adoptar
maniero

– wandern
– sich unterhalten
– gemeinsam
– gegen
– fortbestehen
– dauernd
– jeder einzelne
– beschließen
– annehmen
– Art, Weise

Emigrant = Auswanderer
Konversation
Kommunismus, kommunal
Konterrevolution = Gegenrevolution

permanent
Singular = Einzahl
Resolution
adoptieren
Manier



Unbestimmte Fürwörter   (pronomi generala)

1. Adjektivisch
(beim Hauptwort)


nula  kein
singla  jeder einzelne
ula  ein (gewisser)
           (unbestimmt)
irga  irgendein
kelka  einige(s)

plura  mehrere
poka  wenig(e)
multa  viel(e)
omna  alle, jeder

sama  selbe
altra  ander, -er, -e, -es

cetera  übrig(e)

2. Substantivisch
(allein stehend), zur
Bezeichnung von
Personen

nulu  niemand, keiner
singlu  jeder einzelne
ulu  jemand

irgu  irgendeiner
kelki  einige

pluri  mehrere
poki  wenige
multi  viele
omnu  jedermann
omni  alle

altru  ein anderer
altri  andere
ceteri  übrigen

3. Substantivisch
mit allgemein
sachlicher
Bedeutung

nulo  nichts

ulo  etwas

irgo  irgendetwas
kelko  manches,
       ein bisschen

poko  wenig
multo  viel
omno  alles

samo  dasselbe
altro  etwas anderes

cetero  das übrige

tala  –  solch(er)
quala  –  was für ein
tanta  –  soviel, so sehr
quanta  –  wieviel, in welchem Maße
tala ... quala  –  so ... wie
tanta ... quanta  –  wie sehr ... so sehr
unu ... altru  (siehe 12-ma leciono)

Exempli
Nulu esas sen defekti (Fehler).
Multa poko facas multo.
Omni asistis; singlu parolis kurte.
Omni respondez!
 (Antwortet alle zusammen.)
Singlu respondez!  (Jeder antworte einzeln!)
Omnu mustas mortar.  (Jedermann muß sterben.)

Vortifado

Vorsilbe (prefixo) -para – Schutzmittel vor:

pluvo – Regen
suno – Sonne
fulmino – Blitz
fairo – Feuer
parapluvo – Regenschirm
parasuno
parafulmino
parafairo

Sufixo -estr – Vorsteher, Leiter:

tren-estro – Zugführer
urbestro – Bürgermeister
vilajo – Dorf;  vilajestro
stato – Staat;  statestro

Sufixo -ind – würdig, ... zu werden:

amar – lieben
lernar
lektar
mencionar


aminda – liebenswürdig
lerninda
lektinda
mencioninda


plu,  maxim

Die Steigerung der Eigenschafts- und Umstandswörter.

Pozitivo
granda – groß

Komparativo
plu granda – größer
min granda – weniger groß, nicht ganz so groß
Superlativo
maxim granda – am größten
minim granda – am wenigsten groß

minim,  merke durch: Existenz-Minimum

Nach jedem einen Vergleich ausdrückenden Wort wird kam gebraucht.

plu ... kam   (höherer Grad)
tam ... kam   (beide sind gleich)
min ... kam   (niederer Grad)

Me esas tam olda kam tu. – Ich bin so alt wie du.
Ca domo esas plu alta kam ta turmo.
        – Dieses Haus ist höher als jener Turm.

Tu havas altra fonten-plumiero (Füllfederhalter) kam me. Me preferas (ziehe vor) drinkar teo kam alkoholaji.

Il esas la maxim diligenta skolano de omni.
        – Er ist der fleißigste Schüler von allen.

Wie die Eigenschaftswörter werden auch die Umstandswörter gesteigert:

Me kuris plu rapide kam mea kamarado.  Voluntez parolar kelke min rapide.

Maxim multe posible  –  so viel wie möglich
maxim bone posible  –  so gut wie möglich

Parolez minim rapide posible.

Quante ... tante  –  je ... desto:

Quante plu alta, tante plu kolda.

Quante plue ni marchis, tante plue ni joyisje mehr ..., desto mehr ...

(Wenn sich plu auf ein verbo bezieht, heißt es plue.)

Atencez: Das deutsche so (= so sehr) wird mit tante übersetzt, wenn es auf den Grad einer Handlung, eines Zustands oder einer Eigenschaft hinweist.

El esas tante povra, ke el ne havas karbono por kalorizar.
        – Sie ist so (so sehr) arm, daß sie keine Kohle zum Heizen hat.

Il tante hastis, ke il sudorifis malgre la kolda vetero.
        – Er eilte so (sehr), daß er trotz des kalten Wetters schwitzte.


Nach oben